Ja det pratas mycket om Globala Uppvärmning. Forskarna är oroliga efter uppvärmningen att det kommer att bli vatten strömmar. Det sägs att varmt vatten transporteras och vindar värms upp när de passerar över det varmt vatten.  Forskare menar att i värsta fall skulle den globala uppvärmningen möjligen kunna leda till omfattande avsmältning av polarisarna.

  Men vad man glömde är samtidigt hur miljön blir förstörd. Om det blir vatten strömmar och om luften blir varmare i varje år som kommer, då är det katastrof för miljön och människan. Om till exampel vi tar andra länder som har vatten ström vi ser ju hur ödelse det blir. Strömmen tar med sig allt som finns framför. Hus, växter och människor. Och när luften blir varmare då blir det svårt för bönderna. Först gjorden blir torrt sen är det svårt att regna också då blir det torka. Människor och djur svälter och växter dör. Jag tycker att man minskar användning av kol, olja och att släppa för mycket koloxider.   

Det var förr några år sedan jag och mina kyrko kamrater åkte till mitt land. Jag tillhör i en kyrka här i Sverige. Och vi besökte några kyrkor i mitt land. Vi träffades präster och började diskutera om religion. Det var jätte trevlig och mest imponerat vi blev var när vi träffade kvinnliga präster. Det var spännande faktigst. Men det var inte bara religion vi pratade, det var om nåt annat problem också eller om det fanns nåt hinder på grund av många olika religiösa.

  Ja det var nåt skrämmande problem vi fick veta vi inte väntat på. Sjukdomen aids. Det är många som är hiv smittade och redan som utvecklat till aids. Vi fick höra att så många kvinnor och barn som är smittade och att de hade blivit syndare för samhället att de blev utanför samhället, ingen hjälp av både samhället eller släktingar. Ingen vill veta om dem heller. Kyrkan började ställa upp för att hjälpa dem och ansträngde sig för att hitta var de hållit hus. Det var så svårt att både hitta de och prata med dem. Ingen ville komma fram och berätta sina problem. Ja det kändes som syndar att visa fram sig. Men kyrkan gav inte upp och började samla en efter en. De som vill hjälp och inte skämde träde fram själva och började berätta problem dem hade och fick hjälp men inte man väntat sig utan mat och kläder var som kyrkan kunde erbjuda, inte mycket medicin faktigst.

   Sen dess jag blev intresserat och hade tanke att göra nånting. Tack vore MKFC fick jag den chansen att utföra mitt projekt och nu hjälper jag dem hiv smittade människorna.